Föreningen för pedagogik- och utbildningshistoria i Finland, som startade sin verksamhet år 1935, främjar forskning om pedagogikens och utbildningens historia i Finland samt stöder intresset för det.

Skolgång, skolsystem och läroplikt är fenomen som ständigt väcker samhällelig debatt. Det går inte att föra kritisk diskussion om 2020-talets skola utan att känna hur skolsystemet är uppbyggt. Med hjälp av publikationer, seminarier och föredrag lyfter föreningen fram det finländska skolsystemets långa linjer, utveckling, stora framgångar och brytningsperioder.

Föreningen har mångsidig publikationsverksamhet

Föreningen har mångsidig publikationsverksamhetFöreningen når sina medlemmar och offentligheten bäst genom sin publikationsverksamhet. Genom att systematiskt utöka publikationsverksamheten på webben har föreningen på 2000-talet nått en allt större publik.

Föreningens huvudpublikationer är årsboken Koulu ja menneisyys, som utgivits sedan år 1935, samt den från år 2012 utgivna historisk-samhälleliga webbtidskriften Kasvatus & Aika. Föreningen har varit aktivt med och stött öppen vetenskaplig publicering och föreningens båda publikationer är öppna publikationer, det vill säga de är fritt läsbara och nedladdbara utan prenumerationsavgifter. Bådas publikationsforumsnivå är 1.

Pärm på tidskriftens Kasvatus & Aika (vol. 14 nr. 2) temanummer ”Historianopetus murroksessa”. Barnen på bilden är på lektion i Bocksbackas folkskola. Bild: Pietinen, 1937. Museiverket.

Nykomlingen inom föreningens publikationsverksamhetsfält är sajten Kasvatuksen historian ENSYklopedia, som är byggd på föreningens tidigare virtuella inlärningsmiljö. Det är framför allt Juhani Tähtinen, som gjort ett värdefullt arbete i föreningen, som gett idén till och förverkligat sajten. Sajten erbjuder en publiceringsplattform för olika texter och material angående pedagogikens historia. På sajten publiceras såväl vetenskapliga texter som mer fritt formulerade essäer eller till exempel hågkomster från skolan.

Föreningen har medvetet strävat efter att öka intresset för ämnet bland forskarna och samtidigt nå en allt större publik. Detta har varit möjligt att förverkliga med hjälp av digitalisering. En betydande kulturgärning har varit digitaliseringen av årsbokens Koulu ja menneisyys gamla årgångar samt uppfräschningen av dess utseende.

Kasvatus & Aika-nättidskriftens pris för bästa artikel år 2018 mottogs av tidigare huvudredaktör Kaisa Vehkalahti (t.v.)., Ulla Karvonen och huvudredaktör Maija Lanas. Bild: Essi Jouhki.

Föreningen ordnar årligen ”Kasvatuksen historian ja filosofian kesäpäivät”. Sist hölls sommardagarna i Uleåborg 2019 då nättidskriftens Kasvatus & Aika pris för årets 2018 bästa artikel beviljades till Ulla Karvonen, Pilvi Heinonen, Liisa Tainio, Sara Routarinne och Maria Ahlholm för deras artikel ”Opettajan kosketus oppilaiden koulumuistoissa: opettajan toimintaa selittämässä”. Artikeln publicerades i temanumret Kasvatus, koulutus ja muistitieto (vol. 12 nr. 4).

Hundraåriga lagen om läroplikt firas med årsboken och ett festseminarium

Under verksamhetsperioden 2020–2021 firar föreningen den hundraåriga lagen om läroplikt, och den är det kommande årets specialtema. På våren utges igen årsboken Koulu ja menneisyys, i vilken sakkunniga inom pedagogikens historia och skolhistoria skriver om aktuella ämnen gällande skolsystemet med beaktande av den historiska referensramen. Dessutom ordnar föreningen festseminariet ”Oppivelvollisuus 100 vuotta” i maj 2021.

Föreningen för pedagogik- och utbildningshistoria i Finland välkomnar alla som är intresserade av pedagogikens och utbildningens historia som medlem. Som medlem är du med och stöder och möjliggör högklassig och mångsidig vetenskapspublicering.

Du kan läsa mer om föreningens verksamhet och medlemskap på Föreningens för pedagogik-och utbildningshistoria i Finland webbsidor (på finska).