Finlands Forstvetenskapliga Samfund fungerar som en länk mellan skogsforskarna och andra av skogsforskning intresserade personer. Det 110-åriga samfundet gör skogsforskningens resultat kända. Samfundets verksamhet delas i tre huvudpunkter: publikationsverksamheten, ordnandet av publikevenemang och stödande av forskare som är i början av sin karriär, särskilt genom stipendier.

En prestigefull grupp skogsvetenskapare och påverkare inom skogsbranschen samlades 29.4.1909 på Alexanders-universitetets forstvetenskapliga fakultet på Kyrkogatan. Med var bland annat Forststyrelsens överdirektör P.W. Hannikainen (ordförande), senator och forstråd T.A. Heikel och professor i zoologi J.A. Palmén. Tillställningens sammankallare var docent A.K. Cajander, senare bland annat Finlands statsminister. Mötet beslöt att grunda Finlands Forstvetenskapliga Samfund, till vars uppgift förklarades att ”arbeta för utvecklandet av skogsvetenskapen i Finland, varande en förenande länk mellan de personer som studerar inhemskt skogsbruk och dess grunder samt relationer till andra hushållningens grenar”.

Föregångare inom öppen publiceing

Finlands Forstvetenskapliga Samfunds publikationsverksamhet började internationellt år 1913, då samfundets publikationsserie Acta Forestalia Fennica publicerades på tyska. Efter det var utgivningen flerspråkigt till år 1994, då engelskspråkig internationell skogsvetenskaplig publicering samlades i Silva Fennica. Vid sidan av den började utges Metsätieteen aikakauskirja, vars artiklar är skrivna på de inhemska språken. Samma år började publiceringen av abstrakten av artiklarna i Silva Fennica fritt tillgängliga på Internet, och från år 1998 publicerades båda seriernas artiklar i fulltext fritt tillgängliga, som de första skogsvetenskapliga publikationsserierna i världen. År 2005 grundade Forstvetenskapliga samfundet tillsammans med Helsingfors universitet och dåtidens Joensuu universitet och Skogsforskningsinstitut serien Dissertationes Forestales. Seriens nätversion har från första början varit fritt tillgänglig.

Över 100 år av internationell publicering. Finlands Forstvetenskapliga Samfunds första vetenskapliga publikation rapporterade om den finska skogsforskningens resultat på tyska år 1913. Den senaste tryckta publikationen, Silva Fennicas specialnummer 51(1B) år 2017, behandlade problem i världens torra områdens markanvändning.

Stipendier och publikevenemang

Under åren har vänner av skogsvetenskap gjort ansenliga donationer till Finlands Forstvetenskapliga Samfund som har on fonderats. Avkastningen delas ut i stipendier åt forskare som befinner sig i början av sin forskarkarriär. Stipendier kan fås för forskningsverksamhet eller internationella vetenskapliga möten, och beviljas ofta för slutskedet av en lovande doktorsavhandling eller som första finansieringen för en ny forskningsidé. Många donatorer har uttryckt sin vilja att stöda finländsk skogsvetenskap.

Många som verkar inom skogsbranschen känner Finlands Forstvetenskapliga Samfund särskilt genom den årliga Skogsvetenskapens dag, som samlar ihop skogsforskare och tillämpare av skogsvetenskapen. Under dagen behandlas ett aktuellt tema i ljuset av forskning. Forstvetenskapliga samfundet ordnar även temaseminarier med aktuella samtalsämnen ur vetenskapens perspektiv. De senaste åren har bland annat den nuvarande skogslagen, när den ännu var under beredning, och den öppna vetenskapens utmaningar för skogsforskningen behandlats. Samfundet har också deltagit i Vetenskapsdagarna, Vetenskapens natt och Helsingfors bokmässa, samt i ordnandet av internationella vetenskapliga möten i Finland och, inom ramen för skogsforskningsorganisationernas internationella union (IUFRO), också utomlands.

I samband med Forstvetenskapliga samfundet verkar fem klubbar som samlar ihop forskare och tillämpare av vetenskapen, som är intresserade av skogsvetenskapernas olika delområden. Med stöd av moderföreningen ordnar klubbarna eget program, såsom vetenskapliga seminarier, utflykter och även studieresor utomlands.

Exkursioner är en väsentlig del av skogsforskarnas möten. När Finlands Forstvetenskapliga Samfund var med och ordnade mötet i Saariselkä om växtmodeller, fick deltagarna även bekanta sig med 700-årig skog i Enare.

Läs mer på samfundets webbsidor.