Finska Litteratursällskapet (SKS) är ett vetenskapligt sällskap och en allmännyttig förening som grundades 1831. Föreningens uppgift är att utöva och främja forskning och sprida kunskap om finsk kultur och finskt kulturarv – särskilt språket, litteraturen och de folkliga traditionerna. I år firar SKS sitt 190:e verksamhetsår med temat uråldrigt och helt nytt.

På 1800-talet instiftades inom SKS de viktigaste finskspråkiga vetenskapliga sällskapen och flera institutioner inom de humanistiska disciplinerna. SKS bidrog till grundläggandet av Nationalteatern, det finsknationella affärslivet och kapitalet samt partiväsendet. Docent Kai Häggman skriver i Sanojen talossa, andra delen av SKS historia, att om Finland ”skulle utnämna en central plats för de nationella vetenskaperna, skulle det självklart vara SKS festsal”.

Genom åren har SKS gått från att vara en nationsbyggare till ett vetenskapligt sällskap, minnesorganisation, forskningsinstitution och kulturorganisation som under sina nära 200 verksamhetsår kartlagt den finländska självförståelsen, främjat kunskapen om finsk litteratur hos oss och ute i världen samt gett ut en omfattande del finsk skönlitteratur, facklitteratur och vetenskaplig litteratur.

Sällskapet erbjuder mångsidiga offentliga tjänster

I samlingarna i SKS arkiv finns material om traditioner och modern kultur samt litteratur och kulturhistoria. Du kan även besöka arkivet virtuellt. SKS bibliotek är ett vetenskapligt specialbibliotek öppet för alla och dess centrala ämnesområden är kulturforskning och litteraturforskning.

SKS bibliotek är öppet för alla. Bild: Gary Wornell, SKS 2020.

SKS driver och stöder tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom finsk kultur samt utarbetar kritiska utgåvor av finsk litteratur. Sällskapets vetenskapsförlag publicerar referentgranskad forskning fritt på nätet och producerar andra digitala tjänster. För tillfället är SKS Nordens största humanistiska open access-bokförlag.

Centret för litteraturexport FILI är en del av SKS och arbetar med att sprida översättningar av finsk, samisk och finlandssvensk litteratur ute i världen. Från och med 2021 ansvarar aktiebolaget SKS Oppi ja Tieto, som ägs av SKS, för utgivningen av SKS fack- och beställningsböcker samt läromaterial.

Öppet för alla som törstar efter kunskap

Ett av SKS viktigaste verksamhetsmål har från första början varit att garantera tillgången till kunskap för alla. Sällskapet har också verkat på flera fronter för att främja den fria publiceringen. Tack vare öppenhetsprincipen och digitaliseringen är både sällskapets arkivmaterial och utgivningar tillgängliga oberoende av plats och det mesta är dessutom gratis. Delar av arkivmaterialet är sådant som inte kan publiceras öppet på nätet på grund av dess dataskydd. För närvarande utvecklas lösningar så att material med visnings- och användningsbegränsningar ska kunna användas på ett datasäkert sätt på nätet.

Mycket material har dock publicerats fritt på nätet, till exempel på plattformen oa.finlit.fi publiceras referentgranskad vetenskapslitteratur på engelska och alltmer även på finska. Sällskapets webbmaterial innehåller bland annat epos, biografier, översättningar, äldre och nyare dikter.

I SKS festsal ordnas närapå hundra evenemang årligen. Bild: Gary Wornell, SKS 2012.

SKS anordnar ungefär ett hundratal evenemang årligen och dessa är öppna för alla intresserade. Bland dem finns seminarier som behandlar kulturarv och litteratur, diskussionsevenemang och konserter. Varje år firar sällskapet Kalevaladagen och finska kulturens dag den 28 februari, Mikael Agricolas och finska språkets dag den 9 april samt Aleksis Kivis och finska litteraturens dag den 10 oktober. Då brukar SKS festsal vara fullsatt. På grund av de gällande coronarestriktionerna ordnar SKS evenemang via nätet. Sällskapet kommer att ordna digitala evenemang även efter pandemin för att på så sätt kunna erbjuda fler att ta del av forskningsinformation.

Sällskapets historia

En grupp unga universitetsmän samlades 16 februari 1831 hos Carl Niclas Keckman, lektorn i finska vid Kejserliga Alexanders universitetet. Elias Lönnrot skrev i protokollet från mötet: ”Och på mötet uppstod en diskussion om finska bokliga medel, med hänsyn till särskilt det finska språket, hur det bäst kunde röna framgång i skriftliga sammanhang. Diskussionen slutade med att man – hur frågan än dryftades – ansåg att det ändå vore enklare att inhämta förslag från flera än ett håll, och för detta syfte föreslogs ett Sällskap […].” Vid det konstituerande mötet en vecka senare hade bokliga medel ersatts av ordet litteratur och sällskapet fick namnet Finska Litteratursällskapet.

SKS konstituerande möte 16.2.1831. Sittande runt bordet bakifrån från vänster Immanuel Ilmoni, Elias Lönnrot, K. H. Ståhlberg, Gabriel Rein, J. J. Nordström, Carl Niclas Keckman, J. Fr. Ticklén, N. A. Gyldén och J. A. Gadolin. Stående A. G. Lindfors, B. O. Lille och M. J. Lindfors. – G. Paaers akvarell från år 1932.

De traditionella sätten att skapa, bevara och förmedla kunskap och kultur genom det talade eller lyssnade språket förändrades och förskriftligades genom SKS arbete. Förändringen var en del av hela samhällets förskriftligande, som bestod av mer än endast förmedling och bevarande av kunskap. Även att producera kunskap och göra verkligheten begriplig var en del av den. Läs mer om SKS historia.

Med blicken framåt

Idag grundar sig Finska Litteratursällskapets verksamhet på att förstå den finska kulturen som en del av världskulturen. Även i framtiden är sällskapets målsättning att främja förståelsen för kulturell mångfald genom att producera och förmedla forskningsbaserad information och kunskapsreserven om vårt kulturarv och vår kultur.

Om du letar efter forskningsmaterial, vetenskaplig expertis eller till exempel en samarbetspartner, börja på SKS webbsidor.